Sant eller falskt?
Det heter ibland, att om något verkar för bra för att vara sant, så är det oftast det. För konspirationsteorier etc som argumenteras för på sociala medier gäller detta i särskilt hög grad verkar det.
Ta bilden här t ex. Ett gammalt foto av ett fönster på “Stockholms läns idiotianstalt”. Ihop med den upplysande texten: “Denna byggnad låg där Rosenbad idag ligger. Huset är nytt, men innehållet tycks vara detsamma…”
Den dök upp hos en bekant på Facebook igår. Och verkade, just… lite för bra för att vara sann. Inte helt osannolik, för nånstans måste ju huset med det där namnet ha legat, men…
Googlade på några väl valda ord & fick klarhet. Och det var inte så svårt. Bilden hade tydligen gjort flera vändor på internet. Flera före mig hade blivit misstänksamna, undersökt, och sen velat skriva om bluffen.
Så: Anstalten (Bild 2 & 3) låg en gång för länge sen ute i Upplands Väsby, i krokarna där Löwenströmska sjh ligger idag ungefär.
Ibland får man anstränga sig lite mer. Som för att komma på hur det förhöll sig med den här bilden, som påstods visa massiva protester i Paris mot myndigheternas coronarestriktioner…
Då använde jag en rätt fenomenal gratisapp (Android) som heter “Google Lens”.
Annars, det finns ju flera webbsidor som är specialiserade på att granska & avslöja rykten och rena lögner som – i god tro, eller helt medvetet – sprids. Snopes heter en, och i Sverige finns Faktoider och Viralgranskaren. Men ofta räcker det långt att bara skriva in några väl valda ord + “hoax”.