Att försöka greppa det svårgreppbara
Några modeller som tillkom under arbetet med mitt ex-arbete för att bli psykolog. Ingen av bilderna (och ingen annan heller f ö) fanns med i den färdiga uppsatsen.
Några modeller som tillkom under arbetet med mitt ex-arbete för att bli psykolog. Ingen av bilderna (och ingen annan heller f ö) fanns med i den färdiga uppsatsen.
Det här är ett försök att kategorisera individer som på ett eller annat vis kan komma i kontakt med psykiatrin och där deras ”sekt”-engagemang kan vara en del av vad som behöver kartläggas, förstås och behandlas. Det är ett utkast, ett tankeexperiment. För de allra flesta som kommer i kontakt med psykiatrin är ju detta öht inte relevant, det är ett fåtal.
Men, bilden ska alltså läsas som: ”Individer som lämnat eller fortfarande står under inflytande från …”, osv…
I det övre vänstra fältet har vi de välkända sekter, som Scientologikyrkan, Hare Krishna, Moon-rörelsen/Unification Church. Det mest kända ”svenska” exemplet är Jehovas vittnen. I den rutan hör också vissa politiska organisationer hemma, som IS. Sannolikt går det att hitta motsvarigheter i Sverige. De förenas av just en ”utopisk” syn på hur samhället och världen bör inrättas. Vissa av dem tar till våld, låter ”ändamålen helga medlen”, eftersom det är så viktigt att målen nås och de rena idealen hedras.
I den övre högra rutan har vi kriminella organisationer, som Hells Angels eller Bandidos. De är slutna, präglas av stark sammanhållning, men har sällan några utopiska visioner. Deras inriktning är mer att göra det mesta möjliga av sin närvaro i samhället. Det finns exempel på kommersiella sekter också. Ibland hör man om dem i media. Företag (ofta i säljbranchen) som drivs på ett karismatisk vis, med medarbetarträffar som liknar väckelsemöten, men där visionen är att klara sig så bra som möjligt på marknaden (dvs tjäna pengar). Att jag sätter hederskulturer i den här rutan kan verka märkligt. Är de inte ofta religiösa? Nä, jag tror att det är mindre viktigt. Oftast vilar dessa på kulturella mönster och sedvänjor, som fanns innan religionen kom med i bilden.
Nedre vänstra hörnet kräver lite mer förklaring. Här hittar man normalt inga ”sekter” eller ens medlemsskap. Det är oorganiserade (eller på sin höjd svagt organiserade) rörelser eller intressegemenskaper. Den här kategorin förtonar sig ut i (ytlig, dålig) självhjälpslitteratur, helt vanlig vidskepelse och diverse teve-program i TV4/Kanal 7, om medium, besatta hus, och liknande. Oftast är det helt harmlöst, eller rentav en tillgång (vi behöver ju leka och drömma också!), men för en del individer blir detta sätt att se på tillvaron ett problem. Det är utopiskt, idealiserat, men ett intresse man odlar mer eller mindre på egen hand.
Rutan längst ned till höger rymmer personer med mycket fasta övertygeler om olika former av konspirationsteorier. Exempel på detta är ”chem trails” (det vill säga att det pågår en besprutning av atmosfären av mer eller mindre illasinnad anledning), att världen styrs av en hemlig, enormt mäktig elit, som ibland benämns New World Order eller ”Illuminati”. Här möter man snarare utopins motsats: ”dystopin”. Den är övertygelser som kan vara nog så förtrollande och svåra att rucka på. Det är misstro mot makthavare eller civilisationskritik som gått över gränsen till det fantastiska.
Varje ruta i diagrammet har så klart också sin helt oproblematiska sida. För dessa individers behandling är det religiösa (eller vad det nu är) inte relevant. Deras problem har inget eller mycket lite med just detta att göra. Om man går igenom rutorna i samma ordning: Att tillhöra en religiös församling kan så klart vara något stärkande och fint. Det finns åtskillig forskning, framför allt från USA, som visar på detta. Att arbeta för ett företag, eller ingå i en eller annan ”värdslig” organisation, med stark sammanållning och en gemensam vision, är så klart inte automatiskt något dåligt. Inte heller att intressera sig för astrologi, reinkarnation, seanser, att vara övertygad om att telepati fungerar, etc.
Vad ska få rum i den sista rutan? På det religiösa området är jag frestad att skriva Svenska kyrkan och Friskis & Svettis-yoga. Det har visserligen ett andligt ursprung, men är i sin nuvarande form varken utopiskt eller präglat av särskilt mycket grupptryck.
Div texter (2009-2014) om den här figuren. Kan verka spekulativt, eller elitistiskt, men relaterar till forskning av först och främst teologen och utvecklingspsykologen James D. Fowler. Även psykologer som Abraham Maslow och Erik H. Erikson har bidragit till genren “stadiumteorier”. Jag har främst intresserat mig för Fowler och hans forskning på ffa troende kristna.
Texterna innehåller många olika beteckningar för den vertikala och horisontella axeln, nivåer och typer, och själva figuren, men i stort sett är det samma grundidéer. Ska försöka sammanställa och transponera de bästa idéerna till ngt enhetligt senare:
Att hantera det paradoxala
Vad ska typerna heta?
Inventorium
Tankar om axlarna i figuren
A second boldness
ASC
Nivåer och typer i figuren. Reflektioner och jämförelser med andra system (PDF)
Under exarbetet prövade jag att göra många olika modeller. Här är en samling skisser och utkast:
Modellverkstad 2009-2014
En speciell modell och dess utveckling (ASC)
som också fått en egen avdelningen, med tankar och funderingar, gamla och nya:
Ett experiment
Den här figuren genomgick flest förändringar, och förfiningar, säkert överarbetningar också. Den var ett försök att beskriva hur typer av andlighet samspelar med personlighetsstruktur. Spekulativt, så klart, men inte enbart. Den här versionen blev den sista, eller senaste:
– – – – – –
Här är några tidigare versioner. Den första skissen såg ut såhär. Det var i december -09:
Som jag minns det kändes “4-fältaren” för statisk, så började experimentera med “koordinatsystem” istället. Då blev det såhär:
Sen såhär:
Med text:
Efter det kom den här, som vågor:
Och sen den här, började experimentera med skuggade fält:
På höjden:
Och sen såhär:
Lite mer korthugget:
Kanske spegelvänt?
En av de senaste versionerna var den här:
Sen hade figuren fått sin slutliga fason (högst upp på sidan)
Några försök att bena ut andlighet i allmänhet, och samtida andlighet i synnerhet (klicka på bilderna så blir de större!).
Den här figuren var en variant på yinyang-symbolen. Det mest innovativa var väl de små “monaderna”, hur de benämndes och förhöll sig till varandra. De kunde vara värda att bygga vidare på, tycker jag:
Den här var ett försök att se hur de tre grundföreställningarna i new age/nyandlighet, som jag såg det, förhöll sig till varandra. Dvs att det fanns andlighet som omfattade en, två eller samtliga (reinkarnation, karma, samt föreställningen om individens utveckling mot emotionell och kognitiv fulländning). Jag kallade den FUKAR-modellen, och en andlighet som omfattade samtliga föreställningar benämndes “fukarisk andlighet”:
Här är en text med lite fördjupning av hur tankarna gick.
Och en till:
Här är en annan skiss över hur olika samtida andligheter kan tänkas förhålla sig till varandra, överlappar:
En liknande. Gick det att fånga något gemensamt, överlappande, som förtjänade att få ett eget namn. Det tyckte jag, och provade ett tag att kalla det “NA”:
Den här bilden innehåller inte så många detaljer, det är mer en illustration. Men av något väldigt centralt och viktigt. Inspirerat av James Fowler och hans Faith Development Theory, begreppet “a second naïvité”:
Den figur som jag ägnade mest tankemöda åt, var den här. “Adult spirituality chart”, med flera arbetsnamn:
Den har fått en egen tråd HÄR.