Källor div, kogn/ps
Källor
Buxant
Buxant och kollegor (Buxant, et al, 2007, 2008, 2010) menar att även om anhängarna uppvisar en större känslighet, en större skörhet, som eventuellt kan förstås emot bakgrund av deras anknytningserfarenheter, så behöver detta inte innebära större psykiskt ohälsa
Eckblad & Chapman (1983)
Magical Ideation Scale (Eckblad&Chapman, 1983) som bl a mäter “magical and paranormal ideas and experiences”.. Högt resultat på detta test har också korrelerat med att försökspersonerna har lätt för att göra kopplingar mellan ord som egentligen inte har något med varandra att göra.
Farias, M., Lalljee, M. (2008). Holistic Individualism in the Age of Aquarius: Measuring Individualism/Collectivism in New Age, Catholic, and Atheist/Agnostic Groups. Journal for the Scientific Study of Religion. 47(2):277-289
??
En sådan läggning karaktäriseras av just en holistisk världsbild där ”entities and events are connected in a way that defies modern rationalistic notions of causality” (Farias & Lalljee, 2008)
Magiskt tänkande (new age-läran kan förklara)
Farias och Lalljee (2008) påpekar att en sådan läggning för magiskt tänkande också kan vara något som betonas och uppmuntras inom en viss kultur, t ex new age, och att detta också kan förklara resultat.
”Jag är en bro”: Farias och L (2008)
I en studie av Farias och Lalljee (2008) ombads testpesonerna ge tjugo beskrivningar av sig själva utifrån frågan ”Vem är jag?”. New age-anhängare beskrev då sig själva på ett extremt individualistiskt och abstrakt vis (t ex ”jag är en bro”, ”jag är förenad”, ”jag är en illusion”). Författarna sammanfattar denna del av undersökningen:
CITAT!
(Från samma studie? Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (t ex ”Jag är dotter”, ”jag är bagare”, etc), medan de med en mer individualistisk orientering använder mer abstrakta omdömen om sig själva (t ex ”Jag är gladlynt”). )
Universialim/kollektivism, Metaanalys (Saroglou et al), 8000 personer, olika rel,
En metaanalys (av Saroglou, Delpierre och Dernelle, 2004, refererad i Farias & Lalljee, 2008) sammanförde studier från 15 länder, vilka innehöll mer än 8000 testpersoner, från olika religiösa bakgrunder, och resultatet visade att traditionell religiositet korrelerar positivt med olika mått på kollektivism. Däremot fann man inget samband mellan religiositet och universialism, vilket kan verka konstigt med tanke på att detta kan tyckas ligga nära religiösa ideal. Författarna försöker förklara detta med att en kollektivistisk orientering kanske begränsar sig till välmåendet för den egna ingruppen i första hand (Farias & Lalljee, 2008).
Universialism = harmoni
I undersökningen av Farias och Lalljee (2008) fick new age-anhängarna högre poäng än de båda andra grupperna på ”Universialism”. Detta koncept betonar sådant som harmoni och jämlikhet (Farias & Lalljee, 2008)
Labexp med 100 punkter
Kollektivism, ind, universialism: Farias och Lalljee (2008)
Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (t ex ”Jag är dotter”, ”jag är bagare”, etc), medan de med en mer individualistisk orientering använder mer abstrakta omdömen om sig själva (t ex ”Jag är gladlynt”).
Självtranscendens
I en studie av Farias och Lalljee (2008) testades 159 personer som antingen var katoliker, new age-anhängare eller agnostiker/ateister (53 från varje grupp). Syftet var att undersöka om new age verkligen handlade om ett intresse för själv-transcendens eller om det mer är en förstärkning av gängse individualistiska och sekulära värderingar och beteenden.
New age-anhängarna visade sig, i likhet med de icke-religiösa, vara såväl mer individualistiska som egocentriska i sina val och motiv jämfört med de religiösa, samtidigt som de med new age-orientering samtidigt hade en universialistisk orientering. De delade vissa karaktärsdrag med de traditionellt religiösa, och vissa med de icke-religiösa i undersökningen (Farias & Lalljee, 2008).
Individualism/Universialism
Varför är det då individualism och inte kollektivism som associeras med en sådan radikal jämlikhet, som i denna undersökning på bland annat katoliker och new age-anhängare, frågar sig Farias och Lalljee? (2008).
Farias, M & Granqvist, P. (2007). The Psychology of the New Age [i Handbook of New Age]
Båda började med hypotes
Granqvist och Farias fokuserar på socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och utvecklingspsykologiska aspkter av new age (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007). De beskriver hur de båda började sin forskning med hypotesen att denna grupp av andliga skulle skilja sig från traditionell religiositet.
Schizotypi, mm, kan vara adaptiva
Farias och Granqvist (2007) framhåller att även om en del av de personlighetsdrag som anhängarna uppvisar också kan vara adaptiva, t ex absorption, schizotypi, m fl.
New age – lika rel & ateister
Gav abstrakta svar
”Holistisk individualism”
Forskning som Farias gjort tidigare har visat att new ageare i vissa avseenden har mera gemensamt med ateister, i en testgrupp, än praktiserande katoliker. T ex grad av individualistisk orientering. Mest slående var de svar som kom fram när man gjorde en social-kognitiv analys av hur anhöngarna beskrev sig själva. De ombads ge tjugo beskrivningar av sig själva utifrån frågan ”Vem är jag?” Svaren analyserades efter hur abstrakta repsektive konkreta de var, på den konkreta sidan sådant som hade med fyiska och sociala beskrivningar. På den abstrakta sidan sådan som hade med psykska kvaliteter att göra. New ageare gav många fler abstrakta svar än de andra två grupperna. Till den grad att de beskrev sig själva som en process, en metafor eller som delaktig av en universell kraft. Begreppet ”holistisk individualism” myntades som ett begrepp för detta. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
Lättrörligt psyke
Förf refererar till en mängd intressant forskning med relevans för ämnet. Men sammantaget kan sägas att det handlar om ett slags lättrörligt psyke, kreativitet, som i vissa avseenden kan förstås som längs en skala från normalitet till psykos. (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007). Att ett psyke som fungerar på detta sätt också kan kopplas till en tendens till eller öppenhet för magiska eller paranormala upplevelser.
Translimity
Olika modeller har presenterats för att försöka förklara dessa resultat. ”Translimity” som handlar om att tankar och känslor kan vandra mellan det som är förmedvetet eller omdedvetet, till att uppmärksammas av det medvetna. En hög grad av detta har visat sig var korrelerat med psykiska upplevelser och en tro på paranormala upplevelser. Olika begrepp som mer eller mindre tycks adressera samma sak: translimity, skinlessness, och väggighet (tunna och tjocka).. det senare Hartmann-91. En konsekvens av denna typ av känslighet sammanfattar författarna som: ”This sense of connectedness is of a cognitive and emotive kind but does not extend into the interpersonal domain, as people with thin boundaries typically find it difficult to feel part of a group” s.131 (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007) Detta stammer överens med det individualistiska drag I new age-andligheten, menar förf.
Thin boundaries
Alldagliga historier/”Samma energier”
”The association between New Age practices and thin boundaries is particulary interesting, as this latter scale taps into a sense of social alienation, of not belonging to any particular group, a particulary associative thinking style, but also an emotional vulnerability or hypersensitivity” (Farias & Granqvist, 2007). Sid?
I en undersökning av Farias och Lalljee (2006, refererad i Farias & Granqvist, 2007) ombads testdeltagarna kommentera några historier med alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde t ex beskriva ett möte med en person som kändes mycket bekant. Istället för att föreslå att det var någon som testpersonen kanske stött på i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med new age-orientering situationer som denna med hjälp av paranormala eller övernaturliga argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra”.
”This sense of connectedness is of a cognitive and emotive kind but does not extend into the interpersonal domain, as people with thin boundaries typically find it difficult to feel part of a group” (Farias & Granqvist, 2007).
Cognitive loseness
”Läckage från det förmedvetna” eller nedsatta spärrar mot att saker kommer upp i medvetandet, har kallats ”cognitive loseness” (Farias & Granqvist, 2007).
Ord istället för prickar.
Samma forskare har gjort undersökningar med ord istället för prickar och new age-anhängare har då uppvisat starkare semantiska kopplingar (Farias, Claridge & Lalljee?, åååå?, ref i Farias & Granqvist, 2007).
”Prickar”
Förf har också kunnat bekräfta dessa rön I egen forskning. Ett intressant test handlar om i vilken grad personen uppfattar mönster och figurer på en skärm där hundra punkter projiceras i slumpvis ordning. New Age-intresserade uppfattar mer komplexa figurer, helt enkelt. Personer med en mer traditionell religiös läggning utmärkte sig inte i detta avseende. (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007). Resultaten indikerar “presence of underlying structures which may dispose the individual to experience unususal perceptions and magical/paranormal beliefs and experiences” (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007).
Holistic individualism: Faras & Gr 2007
Forskning som Farias gjort tidigare har visat att new ageare i vissa avseenden har mera gemensamt med ateister, i en testgrupp, än praktiserande katoliker. T ex grad av individualistisk orientering. Mest slående var de svar som kom fram när man gjorde en social-kognitiv analys av hur anhöngarna beskrev sig själva. De ombads ge tjugo beskrivningar av sig själva utifrån frågan ”Vem är jag?” Svaren analyserades efter hur abstrakta repsektive konkreta de var, på den konkreta sidan sådant som hade med fyiska och sociala beskrivningar. På den abstrakta sidan sådan som hade med psykska kvaliteter att göra. New ageare gav många fler abstrakta svar än de andra två grupperna. Till den grad att de beskrev sig själva som en process, en metafor eller som delaktig av en universell kraft. Begreppet ”holistisk individualism” myntades som ett begrepp för detta. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
Alldagliga historier, ”Samma energier”: Farias och Gr (2007)
Granqvist och Farias (2007) har fokuserar på socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och utvecklingspsykologiska aspkter av new age. De beskriver hur de var för sig påbörjade sin forskning med hypotesen att anhängare av new age skiljer sig från anhängare av mer traditionell religiositet eller andlighet
Magiskt tänkande
De upplevde sig som förenade med ”a larger universe of being” och ändå var denna koppling myckert privat och abstrakt, snarare än ”socially embedded”. En annan del av undersökingen då lät man testpersonerna beskriva en ”höjdpunkt” i sina liv, som tolkades som antingen som självständig individ, eller socialt i samarbete. New agearen rapporterade då dubbelt så många ”agency” som samarbetsnarrativer. Vidare var fler av dessa berättelser ”ideas and feelings of being magically or paranormally empowered by a non-material force or entity”. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
Universialism
I en undersökning (Farias, 2004; ref i Farias & Gr, 2007) undersökte man kollektivistiska respektive individualistiska ideal hos katoliker, ateister och new age-intresserade. Det visade sig att new age-anhängare betonade individualism lika högt som ateister, och skilde då ut sig från katolikerna i undersökningen. De förra betonade sådant som oberoende och hedonism. New age-anhängarna betonade också en universialism, som kan tolkas som tolerans, en omsorg om mänskligheten och naturen, s125 (Farias & Granqvist, 2007).
”Unending connections”
New agearen har en ”their concern with the existence of an intimate connectedness between all things, visible and invisible.” Karma och syncronicitet, enl Jung, skapar “a virtually unending network of connections. På så vis blir varje liten trivial detalj tycks fylld med mening. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
”Det finns ingen slump”
Påståendet ”det finns ingen slump” får new agearen att söka magiska samband mellan mycket i sin vardag. New age-anhängare inte bara delar vissa föreställningar, de tycks dela ett speciellt kognitivt drag och personlighetsläggning som gör dem manade att söka meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser” (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
Schizotypi, hur förstå?
”Schizotypi” – utmärks av magiskt tänkande och ovanliga upplevelser. Men hur ska schizotypi förstås? Som en diagnos, eller som ett spektrum från normalt till patologi? Förf verkar ha funnit den senare modellen mest fruktbar föpr sin segen forskning. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
Healty psychotism
Andliga upplevelser. Förf ref till Claridge 2001 som utvecklat tankar kring healthy psychotism. I likhet med kreativitet… ”spiritual experience which, like creativity, are an example of ’healthy psychotism’, i e a form of schizotypal personality which lies on the healthy side of the psychotic spectrum” (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007)
Absorption (”schizotypi light”)
Light schizotypi samt en lättare form av dissociation kallad ”absorption”, att kunna bli uppslukad. (Far & Granqv, 2007)
Många byter grupp
Farias och Granqvist (2007) ser ett samband mellan de speciella kognitiva dragen hos NA-anhängaren, och det faktum att många byter grupper och aktiviteter utan att fastna eller knyta band med ett nära nätverk, som i traditionella religiösa sammanhang (Farias & Granqvist, 2007).
Möta främling
Ställda inför en berättelse, en hypotetisk situation att ta ställning till, t ex om de mötte en främmande person som ändå kändes bekant, gav new agearen mera magiska svar än ateisten, men också än den kristne. Hypotesen var att new agearen skulle ge flera magiska svar (”Our souls have probably met before”, ”vi har likanden energier”), och det stämde. New agearen gav dubbelt så många magiska svar som vardagliga, naturliga svar (”Vi har nog mötts på stan förut”) Detta får förtfattarna att formulera att new agare ofta har en
”highly associative cognitive style, which made dem percive events in therir life in a tightly connected way (via supernatural forces or entities”. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
ANKNYTNING
Invisible agents, 6-åringar
Kaplan (ref i Farias & Granqvist, 2007) har funnit att spädbarn vilka klassificerats med desorganiserad anknytning, vid sex års ålder berättar om barn-föräldra-separationer med inslag av ”invisible agents”. Mammor med desorganiserad anknytning tenderar att tillskriva sina barn sådant som ”psycic powers” och möjligheten att stå i kontakt med de som dött (George & Solomon, 1999, ref i Farias & Granqvist, 2007).
Mammor, barn ”psycic powers”
Mammor med desorganiserad anknytning tenderar att tillskriva sina barn sådant som ”psycic powers” och möjligheten att stå i kontakt med de som dött (George & Solomon, 1999, ref i Farias & Granqvist, 2007).
Desorg tal, astrologi, varsel
Forskare har även funnit att en s k ”desorganiserat tal” i AAI-intervjuer korrelerar med att intervjupersonen rapporterar en mängd erfarenheter och trosföreställningar som också återfinns inom New age, sådant som astrologi, varsel, kontakt med döda, besättelse, telepati och reinkarnation (Hesse, 1999, ref i Farias & Granqvist, 2007).
Desorg prata, barndom
Farias & Granqvist (2007) refererar till fenomen vilka alla kunnat kopplas till en beredskap för att gå in olika grader av dissociativa tillstånd, nämligen disorganiserad anknytning i späd ålder, disorganiserat prat i vuxen ålder, samt höga värden på NAOS-skalan (se ovan).
Privacy of thought, 6-åringar
Forskning på 6-åringar med ambivalent anknytning (Main, 1991, refererad i Farias & Granqvist, 2007) har visat att dessa har svårt att förstå ”privacy of thought”, liksom de hade en förhöjd tro på paranormala fenomen och sammanhang.
Esoterisk litt
I en belgisk undersökning (NN??, 2003 ref i Farias & Granqvist, 2007) kom forskarna fram till att individer med en ambivalens/preockuperad anknytningsstil tycker mer om att läsa andlig esoterisk litteratur.
HYPOTESER
Bakgrund till andl inte lika!
Författarna varnar för att tro att de bakomliggande faktorerna för olika typer av andlighet är desamma. Detta verkar inte vara fallet, utan till och med tvärtom. (Far&Gran, 2007) (komp vs korr t ex)
New age = komp-hyp
Författarna konstaterar, att de undersökningar som gjort på New age och anknytning fram till dess (Farias & Granqvist, 2007), har ”uniformly and strongly supported the compensation hypothesis. Individuals who, according to self-reports or independent judges, have experienced parental insensitivity while growing up are particulary inclined to endorse the New Age”.
Det är en tankevärld som uppvisar vissa karaktäristika som antas kunna kännas bekanta för den som utsats för psykiska och/eller fysiska övergrepp, försummelse, etc, under de formativa åren i barndomen.
Magiskt tänk, trol blir intr av new age
En person med läggning för magiskt tänkande behöver inte för den skulle bli intresserad av new age, även om sannolikheten är större (Farias & Granqvist, 2007). Personlighetsdrag och kognitiva dispositioner är till stor del genetiska, varför detta lär spela in också. När personer berättar att deras andliga sökande börjat i vuxen ålder så är det förmodligen inte sant, utan det bygger på en viss kognitiv predisposition som funnits där innan (Farias & Granqvist, 2007).
Personlighetsdrag även PGA new age-intr
Även om sådant som personlighetsdrag har en genetisk komponent, så vill författarna inte utesluta att de fynd de gjort också kan uppstå som en effekt av att man intresserat sig för och varit involverad i New Age (Farias & Granqvist, 2007).
Förf reserverar sig för att man, på grund av att longitudinella studier saknas, inte kan utesluta att det är själva new age-intresset som formar individen, snarare än att det är en viss läggning som gör att hon eller han dras till denna typ av fenomen. (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007)
Förf påpekar att även om new age-anhängaren själv ofta talar om ett sökande som började i sena tonåren t ex, så bygger det på formande erfarenheter gjorda mycket tidigare i livet.
Biologi och anknytningserfarenheter
Farias & Granqvist (2007) föreslår att det är en kombination av biologi och anknytningserfarenheter som leder fram till ett engagemang i new age: ”[B]asic underlying processes of cognition and emotion, related to a particular pattern of personality traits and attachment organisation, which may make some individiual more likely to report such unusual experiences and participate in the New Age” (s124).
Föreslår att det är en kombination av biologi (kognitiva och personlighetsfaktorer, konstitution, kognitiv stil) ihop med tidiga erfarenheter av föräldrar etc som ligger bakom new age-intresset, s124 (Farias & Granqvist, 2007)
Farias och Granqvist (2007) skriver att tiden nu är inne att söka de biologiska korrelaten till new age-intresset.
Toxic parenting
Antas kunna attraheras av den populärpsykologiska syn som är vanlig inom New age, med tal om ”toxic parenting” (Far & Gr, 2007?)
Farias, M., Claridge, G., Lalljee, M. (2005). Personality and cognitive predictors of New Age practices and beliefs. Personality and Individual Differences. 39: 979-989
Magiskt tänkande/”väggar”, olika rel, 99 pers
Farias, Claridge & Lalljee (2005) rekryterade 99 personer till en undersökning för att mäta tendens till magiskt tänkande, samt tunna respektive tjocka ”väggar. Testpersonerna skulle inte ha någon historia av psykiatrisk sjukdom. Deltagarna testades med ett batteri av instrument, dels för att fastställa typ av andlig eller religiös orientering, dels för att testa personlighetsdimensionerna ovan. Personer med new age-orientering fick höga poäng på båda de dessa skalor, medan de som hade en traditionell religiös orientering inte utmärkte sig i något av dessa avseenden.
”The thin boundaries construct accounts for some characteristics of the New Age religiosity, such as the sense of ’connectedness’ and ’holism’, as well as a particulary associative thinking style, and an emotional vulnerability or hypersensitivity” (Hartmann, 1991; ref i Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Borderline (tunnväggighet/schizotypi)
I flera undersökningar har personer med Borderline personlighetsstörning, samt de med Schizotyp dito, utmärkt sig för att ha särskilt tunna väggar (Farias, Claridge & Lalljee, 2005)
Tunna väggar/Clairvoyance
En person med ”tunna väggar” utmärker sig för att sådant som att känslor och tankar blandas samman, att hon eller han oftare rapporterar eller tror på sådant som clirvoyance (Farias, Claridge & Lalljee, 2005)
Holism/Magiskt tänkande
Holismen inom new age kanske också kan förklaras med en böjelse för ”magiskt tänkande” som forskning kunnat uppvisa (Farias, Claridge och Lalljee, 2005). En sådan läggning karaktäriseras av just en holistisk världsbild där ”entities and events are connected in a way that defies modern rationalistic notions of causality” (Farias & Lalljee, 2008).
100 punkter
Ett laboratorieexperiment där testpersonen fick sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. 100 punkter som växlade i hög hastighet på ett slumpvist sätt visades för testpersonen under tio minuter. Instruktionen var att motiv skulle komma att växla med slumpvisa bilder, och att de skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. Newage-anhängare såg signifikant fler motiv (t ex djurmotiv, dansande människor, änglar etc). Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än genomsnittet (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Schizotypi har beforskats utifrån två olika modeller.
Den ena ser schizotypi mer som en avgränsad sjukdom eller ett problem, eller något som ligger nära schizofreni och psykossjukdom, medan den andra betraktar schizotypi som något som finns längs ett spektrum från adaptivt eller harmlöst, till potentiellt problematiskt. Det kan till och med tänkas att ett förhöjt värde på denna variabel kan vara till glädje för individen, för fantasi och spiritualitet. Här ser man schizotypi som en personlighetsdimension och inte som patologi (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Schizotypi, magiskt tänkt, cognitive loseness (jmfr trad rel)
Ett experiment visade att personer med en new age-orientering fick högre poäng på schizotypa personlighetsdrag, magiskt tänkande, kognitiv loseness, och stor känslighet (”emotional hypersensitivity”). Dessa egenskaper återfanns inte hos dem i gruppen som hade en traditionell religiös orientering (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Tunnväggighet, magiskt tänk: Farias et al (2005)
En egen grupp psykologiskt
En egen grupp även psykologiskt
På gruppnivå utmärker sig newage-anhängare för viss kognitiva drag. Sett till vissa kognitiva och personlighetsmässiga drag är det signifikanta skillnader mellan gängse religiösa individer och dem som är engagerade i new age (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Granqvist, P. et al. (2007). Examining Relations Among Attachment, Religiosity, and New Age Spirituality Using the Adult Attachment Interview. Developmental Psychology. Vol 43. No 3
”Role reversals” – Högt på NAOS
Granqvist och kollegor (2007) har även använts sig av Adult Attachment Interview (AAI). I en undersökning lät man en grupp med vuxna (n=84) som rekryterats från olika religiösa sammanhang besvara dels NAOS, dels blev de intervjuade med AAI. Resultaten visade bland annat att de vilka svarat högt på NAOS också bedömdes ha haft en avsevärt mindre kärleksfull uppväxt, med mer av sådant som avvisande och rollförvirring (”role reversals”) än de som fått fått låga poäng.
Granqvist, P. (2004). Myten om öppenhet och tolerans. Psykologtidningen (7)
Underdiagnosticerat lidande
Granqvist (2004) skriver att anhängare av new age riskerar att få leva med “ett underdiagnosticerat lidande” och att det är angeläget att öka kunskapen om detta område.
Granqvist, P. Nyandlighetens psykologi. Artikel. Hämtad från: http://www.troochvetande.se/artiklar.php?id=105 (2010-08-17)…?
Granqvist, P; Hagekull, B. (2001) Seeking Security in the New Age: On Attachment and Emotional Compensation. Journal of the Scientific Study of Religion. (40:3) 527-545.
Spec anknytning
Främst har det då handlat om desorganiserad och preoccupied/ambivalent anknytningsstil som i allmänhet förknippas med ett stort mått av lidande och besvär hos normalpopulationen, sådant som borderline personlighetsstörning, disassociaton och ångest (Granqvist & Hagekull, 2001? Kolla!)
Höga poäng på NAOS, och AAI, Romantic attach sc
Från AAI-intervjuer med anhängare av new age, där han påvisat likheter med personer med desorganiserad anknytning. Personer med höga poäng på NAOS-skalan fick även höga poäng på s k ”romantic attachment disorganisation”, vilket bland annat handlar om sådant som att individen drar sig undan närhet (mer def!)(Granqvist & Hagekull, 2001).
Houtman, D., Aupers S. (2007) The Spiritual Turn and the Decline of Tradition: The Spread of Post-Christian Spirituality in 14 Western Countries, 1981-2000. Journal for the Scientific Study of Religion. 46(3):305-320
Psykologisk forskning
En fråga som kan ställas är om personer som omfattar eller intresserar sig för denna nyare andlighet också delar vissa personlighetsdrag? Det har gjorts forskning på anhängare av new age, framför allt utifrån kognitionspsykologisk och anknytningsteoretisk synvinkel, som tyder på detta.
Forskning på gruppen new age-anhängare har visat på förekomsten av sådant som ”tunnväggighet” (Hartmann, åååå; NN, åååå), magiskt tänkande (ref), schizotypa personlighetsdrag (ref), cognitive loseness (Brugger et al, 1993, refererat i Farias, Claridge & Lalljee, 2005), emotional hypersensitivity, dissociation light/absorption, samt”tunnväggighet”.
Tunna väggar: Hartmann, Farias m fl
En person med ”tunna väggar” utmärker sig för att sådant som att känslor och tankar blandas samman, att hon eller han oftare rapporterar eller tror på sådant som clärvojans. (Hartmann, se art!).
Magiskt tänkande
Cognitive loseness/Läckage från det förmedvetna
Saroglou, Delpierre och Dernelle, 2004
”Självtranc” el individualism
Schizotypi
Absorption
Light schizotypi samt en lättare form av dissociation kallad ”absorption”, att kunna bli uppslukad. (Far & Granqv, 2007)
Hur de kognitiva dragen påverkar
Många byter grupp, lösa band: Farias och Granqvist (2007)
Varför denna univers och inte ”koll” jämlikhet? Farias (2008)
Egen grupp även psykologiskt
Unusual but sound minds? Farias
Åsikterna går dock isär om huruvida dessa fynd tyder på större ohälsa eller dåligt mående på gruppnivå
Annorlunda, men behöver inte må sämre
”Unusual but sound minds” (Farias, 2012? Se OneN!)
Schizotypi
Farias och G ref också till forskning som gjorts för att testa korrelation mellan new age intresse och schizotypala drag. Det är inte svårt att se paralleller när man t ex läser DSM-4 om diagnosen. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)