Om den här studien
Syftet med studien var att undersöka den nya andligheten ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Det kunde ha legat nära till hands att då försöka hitta eventuella samband mellan barndoms- och uppväxterfarenheter och det andliga intresset. Dock har fokuset för undersökningen legat på själva föreställningsvärlden. Ambitionen var att undersöka hur respondenterna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån en psykoanalytisk referensram, vilket antogs kunna ge ytterligare ett perspektiv på eventuella ohälsoaspekter i förbindelse med new age eller nyandlighet.
Frågeställningen för studien har varit: Hur förhåller sig respondenterna till människans existentiella villkor så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen?
Vad som motiverar denna studie är att den oorganiserade nyandligheten är relativt lite beforskad utifrån ett psykodynamiskt eller psykoanalytiskt perspektiv. Vidare motiveras studien av att tidigare forskning kunnat visa att detta dels är en grupp med en särpräglad psykologisk profil, dels att det inom denna grupp eventuellt finns ett förhöjt och möjligen även odiagnostiserat lidande, liksom en ovilja att söka hjälp (Granqvist, 2004). En större förståelse för området vore därför värdefull. ”Kunskapen inom vården och socialtjänsten om sektproblematik är generellt ganska dålig och det cirkulerar fortfarande många fördomar”, skriver Järvå (2014, 12 april). Föreliggande studie har visserligen inte fokuserat på destruktiva sekter, eller organiserad andlighet över huvud taget, men gissningsvis finns det beröringspunkter. Vissa av de nyandliga idéerna har stor acceptans hos allmänheten varför en studie också kan ha ett generellt värde. Till sist har ämnet religion eller andlighet knappt berörts alls i undervisningen på psykologprogrammet varför studien haft ett värde som en fördjupningsarbete för uppsatsförfattaren själv och eventuellt kan vara av intresse även för andra.