Religionsvetenskaplig bakgrund
Bergstrand (2004) har omarbetat sin tjugo år gamla bok: ”En illusion och dess utveckling – om synen på religion i psykoanalytisk teori” och uppfattar att det är vissa saker han som kristen inte längre behöver argumentera för:
Religionen är inte längre något långsamt döende. Den är en levande verklighet som man måste ta hänsyn till. Man kan inte förstå världspolitiken om man inte förstår religiösa sammanhang. I länder där man förut förföljt all religion utifrån politiska doktriner, har religionen visat sig tillhöra överlevarna, när den gamla makten störtats (Bergstrand, 2004, s. 10).
Författaren skriver vidare att invandringen till Sverige av människor från andra kulturer ställer oss inför dessa frågor på ett tydligare sätt och att den ”apokalyptiska striden” som tidigare var tänkt att stå mellan kommunism och kapitalism numera av många uppfattas bli en kraftmätning mellan islam och kristendom.
Wikström (1998) menar att de kristna gemenskaperna i Väst numer utgör en ”kognitiv minoritet” (s. 41). Kärfve (1998) skriver, apropå sina kollegors intresse för sådant som postmodernism, att ”medan samhällsvetenskapen riktat blicken mot luftigare och ’finare’ kulturnivåer har en betydande del av det svenska folket bytt religion” (s. 17).