Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade?
I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. Forskarna ville se om personer som var positiva till new age även utmärkte sig i fråga om så kallade anknytningsmönster. Hypotesen var att testpersonerna skulle uppvisa en högre grad av så kallad ”osäker anknytning”, vilket indikerar att individen upplevt de tidiga, nära relationerna i livet som otrygga. Resultatet av denna del av studien gav också den ett positivt resultat. Personer som fått höga poäng på NAOS-skalan utmärkte sig för ett sådant ”osäkert” anknytningsmönster. Vid jämförelser (Granqvist, Ivarsson, Broberg & Hagekull, 2007) med personer som haft en traditionell religiös tro har dessa snarare uppvisat en ”trygg” anknytning. På gruppnivå tycks det alltså finnas något som förenar nyandligt intresserade även på ett djupare plan. I den senare undersökningen bedömdes de med höga poäng på NAOS ha upplevt mer av sådant som avvisande och rollförvirring (role reversals) under uppväxten än de som fått låga poäng.
Gruppen nyandliga har även undersökts med olika kognitiva test och personlighetstest. Exempelvis har forskarna undersökt sådant som tendens till magiskt tänkande, tunnväggighet och cognitive loseness (Farias, Claridge & Lalljee, 2005). Även här har personer med ett nyandligt intresse uppvisat en gemensam och avvikande profil i jämförelse med kontrollgrupperna (ofta traditionellt religiösa och icke-religiösa). Samtliga dessa variabler handlar på ett eller annat vis om en förhöjd känslighet eller associativ/perceptuell rörlighet. I en undersökning av Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007) ombads testdeltagarna kommentera några historier med alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde exempelvis beskriva ett möte med en person som kändes mycket bekant. Istället för att föreslå att det var någon som testpersonen kanske stött på i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med en nyandlig orientering ofta situationer som denna med hjälp av paranormala eller övernaturliga argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra”. I ett experiment av Farias et al. (2005) fick testpersonerna sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. På skärmen projicerades 100 punkter vilka växlade i hög hastighet på ett slumpvist sätt under tio minuter. Instruktionen löd att motiv skulle komma att varvas med slumpvisa bilder och att testpersonerna skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. Nyandligt orienterade såg signifikant fler motiv (exempelvis djurmotiv, dansande människor och änglar) än de andra grupperna. Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än genomsnittet.
Personer med ett nyandligt intresse förenas således inte enbart av vissa tankar eller relationsmönster men de tycks även dela en kognitiv läggning som gör att de söker meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser Farias och Granqvist (2007) menar att denna psykologiska tendens också ligger bakom att dessa individer byter grupper och aktiviteter ofta utan att knyta nära band, till skillnad mot personer med en traditionell religiös tro som oftare finner sig till rätta i en församling. I en annan undersökning (Farias & Lalljee, 2005) blev slutsatsen att individer med en nyandlig läggning kännetecknas av något som forskarna valde att kalla ”holistisk individualism”. Detta står för en kombination av två tendenser som annars inte brukar förekomma hos en och samma person, närmare bestämt en individualistisk orientering, som handlar om självförverkligande och att sträva mot sina egna mål, snarare än som del av en grupp, samtidigt som personen uttrycker universalistiska ideal om solidaritet, jämlikhet, att inte vilja konkurrera, utan rentav vilja gå upp i en större enhet. Därtill hade de nyandliga testpersonerna ett säreget sätt att beskriva sig själva. På frågan ”Vem är jag?” angav de synnerligen abstrakta svar. Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (exempelvis ”Jag är dotter” eller ”jag är bagare”), medan de med en mer individualistisk orientering använder jämförelsevis mer abstrakta omdömen om sig själva (till exempel ”Jag är gladlynt”). De nyandligt intresserade beskrev sig själva med uttryck som ”jag är en bro”, ”jag är förenad” eller ”jag är en illusion”.
Den nya andligheten skiljer sig från traditionell religion också genom att den ofta saknar en personlig Gud med vilken individen kan ha en relation, samt söka tröst och förståelse hos när det behövs (Granqvist, 2014). Personer med en trygg anknytning övertar i högre grad sina föräldrars religion och de för då över sina goda erfarenheter på gudsbilden. Även om dessa individer väljer en annan religion än föräldrarna så tenderar de att finna en kärleksfull Gud där. Personer som anammar en nyandlig världsåskådning, med en opersonlig eller frånvarande gudom, antas även de påverkas av sina tidigaste erfarenheter. Granqvist (2014) betonar hur Gud används som ett symboliskt anknytningsobjekt av den med säker anknytning på ett vis som ligger djupare än att bara vara en medveten föreställning. I subliminala experiment har det gått att påvisa att dessa individer har tillgång till en ”trygg hamn” inom sig som de automatiskt söker stöd hos i en stressfull situation.
