Etikett: gnosticism

New age och gnosticism, en reflektion

New age och gnosticism, en reflektion

På grund av ett förbiseende i urvalet och bristfälliga förkunskaper så inkluderades två deltagare i studien som egentligen omfattade en mer gnostisk världsåskådning. Detta var något som blev uppenbart först sent i analysarbetet. Dessa personer matchade visserligen urvalskriterierna, det vill säga att de skulle tro på ”reinkarnation, karma och tanken om att individen utvecklas mot fullkomlighet”, etc, men de gjorde detta på ett lite annorlunda vis.
Gnosticismen är en andlig lära som fanns redan vid tiden kring kristendomens födelse och från vilken den tidiga kristendomen valde att distansera sig. Enligt gnosticismen existerar det en allsmäktig, perfekt gud, men det är inte denne som har det fulla ansvaret för att vår värld ser ut som den gör. Detta förklaras istället med en sorts ”hjälpgud” som inte är fullkomlig. Att världen ser ut som den gör beror ytterst på dennes fel och brister och på att vi människor har drag av den senare. Synen på mänsklighetens tillstånd och vägen framåt, så som respondenterna lade fram det, ter sig på något vis ”mörkare” och mer mystisk i jämförelse med hur de andra respondenterna beskrev detta.
Vissa författare (Kärfve, 1998, s. 21) vill sammanlikna den nya andligheten med gnosticismen. Detta är möjligen fruktbart ur ett religionsvetenskapligt perspektiv, men ur ett psykologiskt eller psykoanalytiskt perspektiv kan det nog leda fel. Ett intryck är respondenterna med en gnostisk världsåskådning har svarat mer ”religiöst” och i någon mening mer saktmodigt än de övriga i gruppen. De har inte uttryckt samma starka tro på progression och individens suveränitet t ex, vilket det förmodligen kan vara något hälsosamt med. Den mest innerliga gudsbeskrivningen stod en av gnostikerna i gruppen för, fastän även denne brottades med dualiteten personlig-opersonlig. Gnosticismen förefaller vara ett mellanting mellan traditionell religion och nyandlighet, även psykologiskt.

Uppkomst och bakgrund

Uppkomst och bakgrund

Hammer (2004) skriver att de religiösa eller andliga influenserna går att spåra tillbaka till romantiken som var en motrörelse till upplysningen. Mesmerism, romantisk panteism, spiritism och ockultism är företeelser från den epoken som på olika vägar kommit att bidra till denna moderna andlighet. Sjödin (2002) lyfter även han fram kopplingen till romantiken i början av 1800-talet. Kärfve (1998) menar att new age rentav fångat upp eller förvaltar tankegångar som går tillbaka på gnosticismen, en rörelse som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst.

Vanligt (Frisk, 2007a; Rotstein, 1997; Wikström, 1998) är dock att förlägga startpunkten för new age till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Olika religiösa och psykologiska strömningar förenades då med den utopiska och samhällskritiska ungdomsrörelse som uppstått på den amerikanska västkusten med bland annat kampen för de svartas rättigheter, hippiekulturen, motståndet emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och ett ifrågasättande av de ideal som fanns för familjebildning. Epoken porträtterades i Milos Formans film ”Hair” (Butler, Greenhut, Persky & Forman, 1979). Titeln på sången ”Age of Aquarius” som inleder filmen syftar på den astrologiska föreställningen att mänskligheten står på tröskeln till Vattumannens tidsålder. Ferguson (1982, refererat i Wikström, 2008) menar att tvåtusen år av krig och mörker då kommer att vara till ända och att en lika lång period av fred och kärlek väntar.

Översikt Uppsats

Typer av andliga världsåskådningar

Typer av andliga världsåskådningar

De psykologiska forskarna är oeniga om huruvida det finns en förhöjd nivå av psykisk ohälsa i gruppen nyandliga. Granqvist och Hagekull (2001) som fann tecken på detta hade rekryterat sina respondenter ur new age-miljöer i en storstad. Farias et al. (2005) som inte fann sådana tecken hade forskat bland annat på engelska druider. En möjlig orsak till detta utfall kan vara att det i själva verket rör sig om olika grupper.

För det andliga området saknas en samsyn kring vad som är relevanta avgränsningar och hur olika varianter bör benämnas. Frisk (2007b) föreslår utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv att forskarna borde tar hjälp av statistiska metoder för att på så vis komma fram till en passande indelning. Detta verkar angeläget att försöka åstadkomma. Dock kan olika dicipliner behöva olika modeller och vad som kan visa sig vara en relevant indelning för religionsvetenskapliga behov behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den indelning som vore mest belysande eller användbar för psykologiska ändamål.

Granqvist (2014) lyfter fram skillnader i gudsförhållande eller gudsbild vilket sannolikt är en betydelsefull variabel att beakta. Det kan inte uteslutas att respondenterna exempelvis i Farias et al. (2005) som nämns ovan hade en anknytningsliknande relation till själva naturen, vilket skulle kunna förklara varför resultatet av den undersökningen avvek från exempelvis Granqvist och Hagekull (2001).

Föreliggande studie har undersökt hur intervjupersonerna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen, vilket eventuellt är en annan variabel som kan ge ett bidrag till en psykologiskt relevant indelning av nyandlighet eller andlighet över huvud taget.

Förekomsten av glapp i tankesystemet (Hammer, 2004) är en möjlig tredje sådan variabel. På grund av bristande förkunskaper inkluderades exempelvis ett par personer i föreliggande studie som egentligen hade en mer gnostisk livssyn. Dessa personer omfattade visserligen tankarna om reinkarnation, karma och individens fullkomning, men på ett lite annorlunda vis. Detta blev uppenbart först sent i analysarbetet. Ett intryck är att respondenterna med en gnostisk världsåskådning svarat mer eftertänksamt och i någon mening mer ”religiöst” än de övriga, när det handlat om guds roll, tankens makt, individen kontra kollektivet, den eventuella progressionen i utvecklingen, med mera. De verkade kort sagt ha ett större sådant glapp i sin tankevärld. Gnosticismen förefaller att psykologiskt sett vara ett mellanting mellan traditionell religion och nyandlighet.

Översikt Uppsats