Etikett: anknytningsmönster

Att vakna ur tankarnas drömvärld

Att vakna ur tankarnas drömvärld

“Vi pratar om anknytningens evolutionära funktion, vad som kännetecknar trygg och otrygg anknytning, om organiserad och desorganiserad anknytning, om undvikande och ambivalent anknytning, om att man kan gå från en otrygg till trygg anknytning som vuxen, om andlighet som upplevelsen om att stå i kontakt med något större än sig själv, om andlighet som något man kan, men inte måste, ge religösa tolkningar, om att ett andligt uppvaknande innebär att man vaknar ur tankarnas drömvärld… “

#098 Mognad – Närvaropodden

Ett samtal med Erik Waesterberg, ledarutvecklare och coach, aktuell med boken Moget Ledarskap om att en mogen människa alltid har ett val, hur egots rädsla tar oss bort från vår visdom, att vi inte ser världen som den är, att kunna skifta perspektiv och att bli bra på att förstå, att mognad inte sker automatiskt för människor, om smärta som startpunkt för en mognadsprocess, att den del av mig som ser att jag inte är klok är klok, att våra rädslor är förlegade, att mognad innebär att sluta identifiera sig med sitt ego, att människor på olika mognadsnivåer har olika bilder av hur världen fungerar, att omoget beteende leder till smärta, att använda egots motstånd som näring till sin utveckling och – om att ha en drönare ovanför huvudet. Vill du få kontakt med Erik så får du det enklast via hans hemsida.
  1. #098 Mognad
  2. #097 Verkligheten
  3. #096 Mänskligt
  4. #095 Misstag
  5. #094 Andlighet
Greta Gris & Privacy of Thought

Greta Gris & Privacy of Thought

Peppa Pig, Season 1, Episode 13

Tittar på barn-teve. Greta och hennes lillebror får varsin låda av mamma, att ha hemliga saker i. Vilken lycka! Att få ha hemligheter. Och att känna det är möjligt.

Att man kan ha hemligheter, ett rum i sitt inre dit man själv väljer om man vill ge andra tillträde.

Kommer att tänka på symptom som brukar nämnas i samband med svårare anknytningsstörning. Och som även – på gruppnivå – sägs förekomma oftare hos personer som bekänner sig till “holistisk” nyandlighet, “newage”, etc. Och som vissa forskare tänker är vad som kan attrahera med sådan andlighet. Göra att den känns bekant.

När man inte har behandlats respektfullt i det avseendet, att man då kanske inte känner att en “privacy of thought” är möjlig, eller ens önskvärd. (Ett annat sådant symptom är “role reversals”, dvs att åtskillnaden mellan t ex vuxen- o barngeneration, och i förlängningen kanske sådant som uppdelningen lärare-elev, är upphävd, diffus.)

Anknytningsmönster och sekter

Anknytningsmönster och sekter

Ibland får man lust att tipsa om en bok man själv inte hunnit läsa. Som den här. Jag sätter den samtidigt på min önskelista: “Terror, love and brainwashing: Attachment in cults and totalitarian systems”, av socialpsykologen Alexandra Stein (Routledge 2017).

Detta efter att jag läst psykoterapeuten Helena Löfgrens recension på hemsidan för tidskriften Modern Psykologi (publicerad där 16 februari 2018).

Under rubriken “Anknytningsteori ger nytt perspektiv på sekter” beskriver hon hur Stein, med ett eget förflutet i en s k politisk sekt, skapat en modell som belyser “hur trygga, intelligenta personer med önskan om att göra gott plötsligt kan förändras och bli avstängda, undvikande och visa brist på empati, både mot omgivningen och sig själva”.

En ledare med ett vad man brukar kalla desorganiserat anknytningsmönster vill skaffa sig en garanterad anknytning till andra. Detta gör hen genom att i sin tur skapa ett desorganiserat anknytningsmönster hos följarna, oavsett vad dessa har för ursprungligt anknytningsmönster. Samma psykologiska dynamik kan ses i misshandelsförhållanden, sekter, terroristgrupper och totalitära stater som Nordkorea.

Att koppla forskning om anknytningsmönster till hur vissa personer, sannolikt lättare än andra, kan känna sig attraherade av t ex “new age” har gjorts tidigare. Då tänker man sig att personer som tidigt upplevt trauman, grav försummelse och osäkerhet i relationen till sin/sina primära vårdnadshavare, kan känna sig hemma i en världsåskådning som uppvisar vissa av de karaktäristika man är van vid. Alexandra Steins bidrag, som jag förstår det, är att hon utvidgar detta till att ett befintligt (mer stabilt) anknytningsmönster även kan raseras, tillfälligt eller permanent.

I en studie om nyandlighet/new age för några år sedan funderade jag i liknande banor. Där handlade det om hur man i mötet med en viss världsåskådning inte bara kan pressas att fungera under sin normala nivå, men även frestas därtill. I båda fallen kunde resultatet kallas “pseudopatologi”.

Psykologisk forskning

Psykologisk forskning

Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade?

I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. Forskarna ville se om personer som var positiva till new age även utmärkte sig i fråga om så kallade anknytningsmönster. Hypotesen var att testpersonerna skulle uppvisa en högre grad av så kallad ”osäker anknytning”, vilket indikerar att individen upplevt de tidiga, nära relationerna i livet som otrygga. Resultatet av denna del av studien gav också den ett positivt resultat. Personer som fått höga poäng på NAOS-skalan utmärkte sig för ett sådant ”osäkert” anknytningsmönster. Vid jämförelser (Granqvist, Ivarsson, Broberg & Hagekull, 2007) med personer som haft en traditionell religiös tro har dessa snarare uppvisat en ”trygg” anknytning. På gruppnivå tycks det alltså finnas något som förenar nyandligt intresserade även på ett djupare plan. I den senare undersökningen bedömdes de med höga poäng på NAOS ha upplevt mer av sådant som avvisande och rollförvirring (role reversals) under uppväxten än de som fått låga poäng.

Gruppen nyandliga har även undersökts med olika kognitiva test och personlighetstest. Exempelvis har forskarna undersökt sådant som tendens till magiskt tänkande, tunnväggighet och cognitive loseness (Farias, Claridge & Lalljee, 2005). Även här har personer med ett nyandligt intresse uppvisat en gemensam och avvikande profil i jämförelse med kontrollgrupperna (ofta traditionellt religiösa och icke-religiösa). Samtliga dessa variabler handlar på ett eller annat vis om en förhöjd känslighet eller associativ/perceptuell rörlighet. I en undersökning av Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007) ombads testdeltagarna kommentera några historier med alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde exempelvis beskriva ett möte med en person som kändes mycket bekant. Istället för att föreslå att det var någon som testpersonen kanske stött på i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med en nyandlig orientering ofta situationer som denna med hjälp av paranormala eller övernaturliga argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra”. I ett experiment av Farias et al. (2005) fick testpersonerna sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. På skärmen projicerades 100 punkter vilka växlade i hög hastighet på ett slumpvist sätt under tio minuter. Instruktionen löd att motiv skulle komma att varvas med slumpvisa bilder och att testpersonerna skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. Nyandligt orienterade såg signifikant fler motiv (exempelvis djurmotiv, dansande människor och änglar) än de andra grupperna. Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än genomsnittet.

Personer med ett nyandligt intresse förenas således inte enbart av vissa tankar eller relationsmönster men de tycks även dela en kognitiv läggning som gör att de söker meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser Farias och Granqvist (2007) menar att denna psykologiska tendens också ligger bakom att dessa individer byter grupper och aktiviteter ofta utan att knyta nära band, till skillnad mot personer med en traditionell religiös tro som oftare finner sig till rätta i en församling. I en annan undersökning (Farias & Lalljee, 2005) blev slutsatsen att individer med en nyandlig läggning kännetecknas av något som forskarna valde att kalla ”holistisk individualism”. Detta står för en kombination av två tendenser som annars inte brukar förekomma hos en och samma person, närmare bestämt en individualistisk orientering, som handlar om självförverkligande och att sträva mot sina egna mål, snarare än som del av en grupp, samtidigt som personen uttrycker universalistiska ideal om solidaritet, jämlikhet, att inte vilja konkurrera, utan rentav vilja gå upp i en större enhet. Därtill hade de nyandliga testpersonerna ett säreget sätt att beskriva sig själva. På frågan ”Vem är jag?” angav de synnerligen abstrakta svar. Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (exempelvis ”Jag är dotter” eller ”jag är bagare”), medan de med en mer individualistisk orientering använder jämförelsevis mer abstrakta omdömen om sig själva (till exempel ”Jag är gladlynt”). De nyandligt intresserade beskrev sig själva med uttryck som ”jag är en bro”, ”jag är förenad” eller ”jag är en illusion”.

Den nya andligheten skiljer sig från traditionell religion också genom att den ofta saknar en personlig Gud med vilken individen kan ha en relation, samt söka tröst och förståelse hos när det behövs (Granqvist, 2014). Personer med en trygg anknytning övertar i högre grad sina föräldrars religion och de för då över sina goda erfarenheter på gudsbilden. Även om dessa individer väljer en annan religion än föräldrarna så tenderar de att finna en kärleksfull Gud där. Personer som anammar en nyandlig världsåskådning, med en opersonlig eller frånvarande gudom, antas även de påverkas av sina tidigaste erfarenheter. Granqvist (2014) betonar hur Gud används som ett symboliskt anknytningsobjekt av den med säker anknytning på ett vis som ligger djupare än att bara vara en medveten föreställning. I subliminala experiment har det gått att påvisa att dessa individer har tillgång till en ”trygg hamn” inom sig som de automatiskt söker stöd hos i en stressfull situation.

Översikt Uppsats