Studien är delvis inspirerad av de fynd som gjorts inom t ex kognitionspsykologisk och anknytningsteoretisk forskning, vilka visat att anhängare av den nya andligheten på gruppnivå inte endast delar föreställningsvärld men även vissa personlighetsdrag som eventuellt kan vara förenade med ett förhöjt och möjligen även ett underdiagnostiserat lidande (Granqvist, 2004). Den här studien ska undersöka den nya andligheten ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Det kunde ligga nära till hands att då försöka hitta eventuella samband mellan t ex barndoms- och uppväxterfarenheter och det nyandliga intresset. Dock kommer fokus i denna studie vara på ”här och nu”.
Att forska på new age och liknade är omvittnat vanskligt. Varifrån och med vilka kriterier ska respondenter rekryteras, om det är tankesystemet som ska vara i fokus. Dels går det att välja ett funktionellt perspektiv, det vill säga att söka personer som praktiserar vad som uppfattas som ”nyandliga” aktiviteter, t ex meditation, yoga eller healing och hoppas att dessa då även omfattar den speciella världsåskådning som forskaren förknippar med sådana aktiviteter. Dock är är det långt ifrån alltid så. Frisk och Åkerbäck (2013) har gjort en uppdelning i konsumenter och producenter och betonat att de förra inte alltid delar de senares världsåskådning. Det är inte säkert att dessa heller har en sådan, så klart. Granqvist och Hagekull (2001) rekryterade personer från typiska new age-verksamheter och testade dem sedan med sin NAOS-skala och kunde på så vis gallra fram de med en viss världsåskådning.
Sedan kan det även föreligga en skillnad i grad av övertygelse. Geels och Wikström (2006) föreslår en uppdelning i kunder, sökare och kärntrupp (s. 390f), där de senare i högre grad omfattar vissa föreställningar som en genomtänkt världsåskådning. Kanske kan detta liknas vid att dessa individer har en hög grad av ”infärgning” av det speciella tankesystemet? Månsus (1997) beskriver det på ett liknande vis, men som en pyramid i tre nivåer.
Ett annat tillvägagångssätt kunde vara att välja ut vissa föreställningar som antas vara centrala för den typ av tankevärld som är av intresse. I denna studie har undersökningsdeltagarna rekryteras utifrån kriteriet att de skulle omfatta grundtankarna reinkarnation, karma och föreställningen om individens gradvisa progression emot fullkomning. Personer som stämmer in på denna beskrivning antas kunna tillhöra såväl ”new age” som vissa delar av ”nyandligheten”.
Vad ska det kallas?
En mängd benämningar används för att beteckna eller differentiera mellan intresserade inom detta område. Wikström (1998) skriver att begreppet ”new age” ofta upplevs som belastande av dem som etiketteras så. Sutcliffe (refererat i Chryssides, 2007) har uttryckt: ”’New Age’ is a construct – that is to say, a term created by outsiders to bring together artificially a number of disparate ideas that may not be linked by their exponents”. Chryssides (2007, s. 13) gör en parallell till ”hinduism” som var ett västerländskt 1800-talsbegrepp för att föra samman en mängd mycket olika andliga fenomen som fokuserade på olika gudomligheter, mm. Författaren tar även ”feminism” som exempel, som under sig sorterar många olika synsätt och uppfattningar. Hon skriver att sådana beteckningar kan vara användbara trots allt. Frisk (2007b, s. 119) föreslår att man ska börja om från grunden och med statistiska medel forska sig fram till passande indelningar av det som idag ryms under new age och liknande.
Ursprungligen var det tänkt att det slags andlighet som studien fokuserar på i texten skulle benämnas ”new age/nyandlighet”. Genom att ha med “new age” kunde delar av “nyandlighet” exkluderas som eventuellt inte omfattade grundtankarna ovan (reinkarnation, karma och individens gradvisa fullkomnande) och genom att ha med “nyandlighet” kunde förhoppningsvis de upplevelsefokuserade eller ateoretiska uttrycken för ”new age” gallras bort. På så sätt var det tänkt att de två begreppen skulle kunna fungera ömsesidigt uteslutande. (Denna konstruktion finns med i titeln på uppsatsen och användes även i efterlysningen för att försöka attrahera passande respondenter till studien. Under skrivarbetet blev det dock uppenbart att denna benämning skulle påverka läsbarheten allt för mycket. Hädanefter kommer därför ”nyandlighet”, ”den nya andligheten”, etc, att användas och läsaren uppmuntras att för sitt inre själv översätta detta till ”new age/nyandlighet” (eller mer specifikt ”new age∩nyandlighet”, med den matematiska symbolen för ”intersection” mellan orden, det vill säga vad som avses är det område där de två typerna av andlighet överlappar varandra).
Kanske går det att argumentera för att de två orden ändå är på väg att förlora åtskilligt av sin användbarhet eller precision. Anhängare vill själva inte bli förknippade med ”new age” och begreppet används numera mestadels av forskare eller i dagligt tal och då med en nedsättande betydelse, samhället självt förefaller dessutom bli alltmer ”new age-igt” och ”de nyandliga rörelserna” är på väg att dö ut (Frisk, 2007a). Begreppet ”nyreligiositet” (Frisk, 1998) som en paraplyterm för åtskilligt av det som hamnar utanför de etablerade religionsformerna känns dock välfunnet.
