Respondenterna är eniga om att denna världsåskådning är en mycket positiv sådan. ”Ett oreserverat positivt perspektiv”, säger en av intervjupersonerna. En av respondenterna berättar hur han tog sig ur en svår livskris på egen hand. Det första steget var att verkligen gå till botten med vem han var och att orka med att se sina mörka sidor. Därefter kunde han med hjälp av tankarna om reinkarnation och karma orientera sig på nytt. Dessa två grundtankar utgör tillsammans en enhet med stor förklaringskraft och logik, menar respondenten. Det är den ”nyckel” som gör att det faktiskt går att besvara de stora frågorna om tillvaron, lidandets natur och mening och varför ödet gestaltar sig som det gör. Intervjupersonerna berättar om hur de blivit av med ångest och stresskänslor som tidigare brukat plågat dem. Även bekymmer med privatekonomin har försvunnit, då det går att ha en tillit till att allt ordnar sig i slutänden. Genom att fokusera sina tankar är det också möjligt att på mental väg attrahera eller dra till sig det man önskar få. Detta benämns som ”Law of Attraction”, eller ”tilldragningslagen” på svenska, respektive ”The Secret” och är populärt idag.
Någon berättar om hur hon numera känner sig modigare, mer stabil och trygg i sig själv, vågar utmana livet och gå nya vägar och till exempel att lämna en destruktiv eller stagnerad kärleksrelation när det behövs. En av respondenterna vänder sig emot att så många unga människor idag får diagnosen utbrändhet. Dessa kan sedan behöva gå många år i terapi. En intervjuperson som själv varit i en liknande situation säger att det var genom att inse hur en vändpunkt måste komma ur hennes egen styrka som hon lyckades förbättra sitt mående. Att hon själv gick i land med detta utan att anlita en terapeut medförde att denna känsla av kunna klara av problem på egen hand blivit stark.
Även om de nyandliga tankarna förklarar att allt händer med ett syfte och att det djupast sett inte finns någon anledning att uppröras, så är detta inte alltid lätt att leva upp till, eller ens något att eftersträva, menar en av respondenterna:
Jag tänker ju att, det är ju inte så att jag förlikar mig med svåra upplevelser för det här. Jag förlikar mig ju inte med att det fanns koncentrationsläger, jag förlikar mig inte med att när jag haft nära anhöriga som har dött i cancer till exempel. Det är ingenting som jag förlikar mig med, och tänker att det ordnar sig, för det var si och så. Utan jag tycker ju att det var helt fruktansvärt.
Även om de gynnsamma effekter respondenterna berättar om inte ska förminskas, så kan det dock vara svårt att förstå varpå uppfattningen om den nya andligheten som optimistisk eller positiv egentligen grundas. Möjligen är det så att det nyandliga tankesystemet kan locka till ett något maniskt förhållningssätt utifrån vilket det blir motiverat att beskriva tillvaron på det viset. Dock förefaller respondenterna ha lite olika motståndskraft emot detta. Om en särskild grupp av försvarsmekanismer, som är ägnade att skydda oss från hotande uppgivenhet eller depression, skriver Winnicott (1993):
Det är just när vi använder det maniska försvaret som det är minst sannolikt att vi upplever att vi försvarar oss mot depression. Vid sådana tillfällen är det mer sannolikt att vi känner oss upprymda, lyckliga, verksamma, ivriga, skämtsamma, allvetande, ”fulla av liv”. Samtidigt är vi mindre intresserade än vanligt av allvarliga saker och av det fruktansvärda i hat, destruktion och dödande (Winnicott, 1993, s.197).
