akademiskt | Sökare i det 21:a århundradet

Sjömannen som gick genom väggen

SH — Fri, 22 Mar 2019 15:23:00 +0000

Inget konstigt med välrenommerade läkare/psykiatriker som presenterar sin forskning. Föredrag om ”övernaturliga” ämnen finns det gott om också. Mer sällsynt när det kombineras. Björn Wrangsjö & Thomas Ljungberg pratar om sin nyutkomna bok “Sjömannen som gick genom väggen – om människans exceptionella upplevelser“ (Dualis förlag, 2018). Åsa Nilsonne är med på ett hörn med sin bok “Processen” (NoK, 2017) som handlar delvis om samma saker. Föreningen ISPS arrangerar. ABF Sveavägen, Stockholm.

The post Sjömannen som gick genom väggen first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

FINYAR – samnordisk förening för forskning och information om nyreligiositet

SH — Wed, 11 May 2016 01:08:42 +0000

Föreningen Forskning och Information om nyreligiositet – FINYAR – har uppdaterat sin hemsida (Länk uppdaterad 2020-01-25: FINYARS gamla adress finyar.se är inaktiv, de verkar ha flyttat närvaron till sin Facebooksida). Läs om pågående forskning som görs av föreningens medlemmar, kommande konferenser, historik, beställ nya och gamla nummer av tidskriften AURA, ansök om medlemskap, mm. FINYAR är en samnordisk förening vars huvudsakliga uppgift är att främja forskning och bedriva informationsverksamhet om nya religiösa rörelser och nyreligiositet. FINYAR ger ut en årsskrift, Aura: Tidskrift för akademiska studier av nyreligiositet med artiklar på svenska, norska och danska.

The post FINYAR – samnordisk förening för forskning och information om nyreligiositet first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Osäkerhet och dogmatism

SH — Fri, 25 Mar 2016 07:59:53 +0000

Dogmatiska religiösa och dogmatiska ateister var, som man kunde förvänta sig, mer benägna att hålla med fördomsfulla påståenden om ”de andra”. Men i båda fallen så ökade benägenheten att hålla med om fördomsfulla påståenden om försökspersonerna först hade tvingats reflekterat över sin osäkerhet. Slutsatser? Människor som har svårt att tolerera osäkerhet är mer benägna att bli dogmatiska ateister eller dogmatiska troende. Och båda grupperna reagerar på osäkerhet genom att bli mer fördomsfulla. Patrik Lindenfors, författare, fil dr och forskare i ekologisk biologi vid Stockholms universitet, presenterar en intressant studie på dogmatism: Kossowska, M., Czernatowicz-Kukuczka, A. & Sekerdej, M. (2016). Many faces of dogmatism: Prejudice as a way of protecting certainty against value violators among dogmatic believers and atheists, British Journal of Psychology. Länk till forskningsrapporten. Lindenfors har utkommit med flera böcker, bl a “Gud finns nog inte” (2008), som vänder sig till unga, och “Sekulär humanism – förnuft, omtanke, ansvar” (2015) som han skrivit ihop med Christer Sturmark.

The post Osäkerhet och dogmatism first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Ny professor i alternativ andlighet

SH — Sun, 24 Jan 2016 14:48:37 +0000

Henrik Bogdan har utsetts till professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Hans forskning “rör sig i gränslandet mellan västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och frimureri”, skriver GU på sin hemsida.

The post Ny professor i alternativ andlighet first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Om att studera “new age”

SH — Wed, 28 Oct 2015 13:09:00 +0000

Studien är delvis inspirerad av de fynd som gjorts inom t ex kognitionspsykologisk och anknytningsteoretisk forskning, vilka visat att anhängare av den nya andligheten på gruppnivå inte endast delar föreställningsvärld men även vissa personlighetsdrag som eventuellt kan vara förenade med ett förhöjt och möjligen även ett underdiagnostiserat lidande (Granqvist, 2004). Den här studien ska undersöka den nya andligheten ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Det kunde ligga nära till hands att då försöka hitta eventuella samband mellan t ex barndoms- och uppväxterfarenheter och det nyandliga intresset. Dock kommer fokus i denna studie vara på ”här och nu”. Att forska på new age och liknade är omvittnat vanskligt. Varifrån och med vilka kriterier ska respondenter rekryteras, om det är tankesystemet som ska vara i fokus. Dels går det att välja ett funktionellt perspektiv, det vill säga att söka personer som praktiserar vad som uppfattas som ”nyandliga” aktiviteter, t ex meditation, yoga eller healing och hoppas att dessa då även omfattar den speciella världsåskådning som forskaren förknippar med sådana aktiviteter. Dock är är det långt ifrån alltid så. Frisk och Åkerbäck (2013) har gjort en uppdelning i konsumenter och producenter och betonat att de förra inte alltid delar de senares världsåskådning. Det är inte...

Hur förstå det som hänt?

SH — Wed, 28 Oct 2015 12:59:38 +0000

Redan Émile Durkheim talade profetiskt om ett framtida samhälle som är så heterogent att det enda som till slut förenar medborgarna är det faktum att alla uppfattar sig själva och alla andra som autonoma individer. Durkheim ska enligt Hammer (2004) ha uttryckt att religiösa utövare kommer ”att som religionens kärna sätta upp principen att vara sann mot sig själv” (s. 313). Houtman och Aupers (2007) menar att religiositeten har ändrat karaktär: What we are witnessing today is not so much a disappearance of religion, but rather a relocation of the sacred. Gradually losing its transcendent character, the sacred becomes more and more conceived of as immanent and residing in the deeper layers of the self (Houtman & Aupers, 2007, s. 315). Farias och Lalljee (2005) har formulerat begreppet ”holististic individualism” för vissa fynd i sin forskning. De menar att något sådant kännetecknar även många som inte intresserar sig specifikt för den nya andligheten: The construct of holistic individualism has been identified in relation to the New Age but it is plausible to find it applied elsewhere. An obvious example is the growing interest in spirituality within modern societies, a concept that overlaps in many ways with New Age ideas in...

Statistik

SH — Wed, 28 Oct 2015 12:57:03 +0000

Ett flertal undersökningar de senaste två decennierna har kunnat belägga en utbredd acceptans för det ”övernaturliga”. Fenomen som informanterna har haft att ta ställning till är t ex telepati, astrologi och reinkarnation. Resultaten är likartade för flera västländer. T ex får reinkarnationstanken stöd av i genomsnitt var fjärde person som tillfrågats. Frisk (2007b, s. 113) refererar till den europeiska delen av undersökningen World Value Survey från år 2000, som visat att 24,4% trodde på reinkarnation. 44,2% trodde på telepati och 19,1% uppgav att de höll sig med en lyckoamulett. Denna undersökning har genomförts flera gånger tidigare. Frågan om reinkarnation fick i den svenska delen av undersökning 1982 stöd av 17,4%, 1990 av 19,8%, medan det 1999 var 22,3% som bejakade att de trodde på reinkarnation. Tidningen Dagen (Boström, 2008, 16 juli) i samarbete med Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Dalarna, gjorde 2008 en undersökning av bland annat stödet för nyandliga föreställningar hos allmänheten. Av de 923 personer som tillfrågades svarade 32,8% att de instämde helt eller delvis på frågan: “Jag tror att människan återföds (reinkarnation)”. Centrum för Samtidsanalys (2009, februari) i samarbete med Demoscope genomförde under hösten-vintern 2008-2009 undersökningen ”Tro och andlighet i Sverige” med 2797 svenskar...