personlig utveckling – Sökare i det 21:a århundradet

När mission är tjockare än blod

SH — Fri, 20 Oct 2023 08:51:43 +0000

“Jag har intresserat mig mycket för berömda mäns barn. Det går ju inte alltid bra för dem. Jag grubblade jättemycket över det när jag var ung. Hur gör jag? Hur ska jag klara mig?” (DN 2023-10-20) Är inte gammal nog att ha egna minnen av den här familjetragedin, eller personerna. Men läser en intressant artikel i dagens DN. Janken Myrdal ger till sist ut en bok om relationen till sin berömde far. Sonen verkar det gått bra för, till det yttre. Han blev professor i historia. Men inte på alla plan. Vad nu detta har med andlighet att göra. Men på något vis ändå. När “mission är tjockare än blod”? https://www.dn.se/kultur/janken-myrdal-jag-var-radd-for-min-pappa/

Nyandlig förvirring

SH — Sat, 05 Mar 2022 11:12:00 +0000

Hur kommer det sig att så många “nyandligt” intresserade hamnar fel & på tvärs med konsensus i fanimig alla brännande frågor? 😳 Först var det klimatet. Trump… Sen kom Covid. Nu Rysslands invasion av Ukraina. Själv har jag mest aningar, hypoteser. Själva spaningen är sann, så mkt vet jag. Men hur förklara? Tror det är flera bitar i det… En sorts rebellisk, binär “ni-fattar-ingenting! (så sanningen måste vara tvärtom)”-inställning tror jag förklarar somligt i alla fall. Och hur lyckas man bevara detta auktoritetstrotsiga, ungdomliga sätt att se på världen då? En sak tror jag har att göra med att man anammat ett sätt att se på världen där man laborerar med – bländas av! – “absoluta storheter”… Vanligt folk gör ju inte det… Dvs Absolut ofelbar kunskap, Absolut, ren kärlek, ett Absolut paradiskt sätt att organisera ett samhälle, fullkomliga ledare (Ett framtida kärleksfullt “Världsrike”), osv. Nyanser bleknar bort kompromisser ses som nåt dåligt. USA/NATO-länderna/Väst har varit & är ju själva inblandade i en massa (ofullkomligt) skumrask. Jo. Har inte USA själva invaderat? Var inte Sverige själva och härjade i Ukraina för 500 år sen, osv… Den här fullkomlighets-filosofin gör det svårare (och “enklare” med, så klart, fastän resultatet blir grovt...

Read More Read More

Vara sig själv?

SH — Fri, 31 Dec 2021 08:40:48 +0000

Påminns om hur mycket jag brottades med den där uppmaningen “vara sig själv”, typ i sena tonåren-tidiga vuxenåren (o rätt länge tror jag). Kunde bara inte förstå vad som menades! Att det var nåt eftersträvansvärt, som det pratades om, uppmanades till, så mkt förstod jag, men jag var clueless. Är väl normalt just där i tonåren åtminstone, identitetssökandet, pröva vem man ska vara? Men, mitt dilemma gick nog lite djupare. Hade att göra med att jag så tidigt hamnade bland äldre personer i idealstinna miljöer, tänker jag

För fin för ett föräldraskap?

SH — Tue, 14 Dec 2021 07:29:00 +0000

Postar inte detta för att ta heder o ära av en gammal trotjänare. Weise d ä har en särskilt komfortabel & välstoppad plats i mitt inre från min uppväxt. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/v58p7m/andreas-weise-insett-att-min-pappa-inte-var-en-foralder Men då och då hör man ju sådana vittnesmål, också från barn till personer som kan ha betytt mycket för andra. (Den enda ytterligare jag kommer på i en hast är författaren till Nalle Puh.) Men där barnen när de blir äldre känner de vill få ett o annat sagt. Och detta påminner mig om en “esoterisk”, andlig förklaringsmodell jag haft omkring mig hela mitt vuxna och halv-vuxna liv. Nämligen den att somliga faktiskt inte är lämpade som föräldrar (eller äkta makar för den delen), pga sin höga andliga utvecklingsnivå. Kan väl avslöja med en gång att jag inte tror så mycket på det där längre… Kanske sånt förekommer, eller kan påverka till viss del. Inte vet jag precis hur livet fungerar. Men brister man i de här avseendena – vilket man så klart gör, mer eller mindre, ingen är perfekt – då tänker jag inte det främst är i metafysiken man ska söka svar.

Vad är att vara “vis”?

SH — Sun, 05 Sep 2021 01:43:53 +0000

Det är en fin gräns mot tankeoreda, galenskap. Där allt kan verka mixa och funka ihop? Men då är väl oftast funktionen nedsatt i och för sig… Kommer tänka på en sak jag läste en gång (i en bok om grafologi, dvs hur nåns personlighet röjer sig i handstilen, var det bestämt)… Författaren nämnde vissa tecken, kommer inte ihåg vilka precis, men att de var ovanliga… Visade på en sällsynt begåvning för att kunna se saker från olika vinklar, en sorts rörlighet i sinnet… Men kunde också tyda på en personlighet som hade en tendens att “löpa kompassen runt”, dvs nåt inte så funktionellt. Att kunna hantera, uthärda, rentav dra näring ur det, det paradoxala, hör väl hit också? Och personlig utveckling, självkännedom, vad som nu driver på sådant… Kommer att tänka på James Fowler som forskat på nivåer/typer av “faith”… Här är en fin beskrivning jag sparat, från en Conn, om ett av de högre stadierna: “Unusual before mid-life, Stage 5 knows the sacrament of defeat and the reality of irrevocable commitments and acts. What the previous stage struggled to clarify, in terms of boundaries of self and outlook, this stage now makes porous and permeable. Alive to paradox...

Read More Read More

Mognadsfelslut

SH — Thu, 19 Aug 2021 10:51:18 +0000

Talibanerna har tagit över. Det gick snabbt! Jag lyfter upp ämnet så det får en egen avdelning. Inte för det andliga, men psykologin. Vad ska man tro? De har hållit presskonferens, lovat mycket, verkar mer försonliga denna gång. Har de hunnit mogna? Jag är en obotlig utvecklingsromantiker, att man normalt blir en bättre, mer sansad människa med åren… Klart det kan vara ett kompromissande, lite spel, för att försöka få omvärldens acceptans. Men det kan ju vara delvis ärligt känt o menat med. Man är fundamentalist, men inte lika blint o hett som när man var ung koranskole-student, typ (“taliban” betyder student har jag lärt mig), man “orkar” inte bry sig på det viset längre, tänker längre, inte lika i nuet… Mindre idealist, mer pragmatiker… Men det får väl visa sig… […] Och, om man ska ägna sig åt lite newage-nyandlighets-bashing… “Utveckling” är ju centralt i sån filosofi, själens stora stegvisa evolution, o detta enstaka livet är bara en station på vägen… Inte mkt händer, man inkarnerar som “vuxen”, ikläder sig en bebiskropp o medvetandet bländas ned på nåt vis… (Man kanske t o m tänker sånt som att mamma varit min partner förut eller pappa min lillebror.)… Hur det...

Read More Read More

Spirituell narcissism

SH — Sat, 10 Jul 2021 12:04:27 +0000

“One of the things I’m wrestling with at the moment is hierarchy in spirituality, and the idea of ‘higher’ and ‘lower’.” Så börjar filosofen Jules Evans en lång text från härom dan… Han skriver om utvecklingstanken i allmänhet, och inom nyandlighet & new age i synnerhet. Allra mest handlar det om Ken Wilber. En nyanserad granskning av denne gigant. https://julesevans.medium.com/ken-wilber-and-spiritual-hierarchy-5e163226d270 Min behållning av texten är framför allt två saker. Dels att jag nu känner mer respekt för Wilber. Han har ändå gjort ett hästjobb med att utveckla sin modell, med en stor portion psykologi. Dels påminns jag om hur less jag är på själva konceptet andlig evolution. Att det mänskliga sinnet nog inte är rustat att kunna hålla på med sådana modeller. Vare sig de är korrekta eller ej. Mot detta kan man vilja hävda att även om människor befinner sig på olika nivåer, är olika långt utvecklade andligt sett (via reinkarnation, osv), så behöver det inte vara ngt idealiserande/nedsättande med det. Nej, i den bästa av världar skulle det inte behöva vara så. Att det t ex skulle göda ens egen narcissism, som Evans pratar om. (Eller ens känsla av mindrevärde. Men detta är nog i så fall mera...

Read More Read More

Till Mount Athos kom jag aldrig

SH — Sat, 23 Jan 2021 11:00:00 +0000

“Snowy Monastery of Saint Gregory: The monks play snowball fight like little children and enjoy the snow. The Holy Monastery of Saint Gregory is located on the SW side of the Athos peninsula, built on a rock at a height of 30 m from the sea. It is one of the 20 monasteries of Mount Athos state and one of the 6 rock monasteries that were rebuilt and renovated on the rocks to have natural protection from pirates.“ https://www.greecehighdefinition.com/blog/snowy-monastery-of-saint-gregory D och jag pratar om hur det var på gymnasiet, hur man kan må då, dåligt, osv. Jag var verkligen inte i bästa skick. Men deppig var jag inte. Jag gick liksom en annan väg. Sommaren -85 hade jag i alla fall hoppat av, definitivt. Gav mig iväg på nån sorts pilgrimsresa genom Europa. Målet för resan var just munkreservatet Mount Athos. Vet inte vad jag hade för planer med det, ville nog få uppleva stället bara. Men färjan som gick dit ville inte släppa ombord mig för jag var för ung. Så tillbringade kvällen med en knepig olycklig holländare vid hans tält, kommer jag ihåg. Såg mkt på den där resan ändå. Le Corbusiers magnifika kapell i Ronchamp! Lourdes som...

Read More Read More

Livet går vidare

SH — Wed, 09 Sep 2020 10:00:00 +0000

Den här bilden tog min far för trettio år sen. Han var ungefär lika gammal som jag är idag alltså. På besök från Dalarna, kom förbi mitt jobb. Tror aldrig han riktigt förstod vad jag höll på med. Och jag var för ung och förvirrad för att bry mig, eller för att inse att jag brydde mig. Nu är pappa borta. Året innan E kom. Pappas födelsedag var i helgen, lillgubbens imorgon. Jag har själv blivit far. Åtminstone idag begriper jag hur fin han var, min pappa. Tänka på detta är som att stå i ett existentiellt jäkla korsdrag. Gåtfullt, sorgligt, och känna sig underligt glad på samma gång. Inte konstigt folk blivit religiösa.