Psykoanalys & buddhism?
Intressant avsnitt av “Psykoanalyspodden” från 17 februari. Psykologen Andreas Keller får bl a frågan hur han ser på psykoanalysens framtid och vad han vill arbeta med?
Ca 39 min in i intervjun:
“Ni som kommer från din generation, 70-talister, 80-talister, vad ser ni behöver förändras i den psykoanalytiska världen, för att psykoanalysen ska hänga med sin tid?
“Bra fråga. Det råder delade meningar om det i min generation. Vi som läser utbildningen tillsammans nu, vi har ganska olika uppfattningar om det, som samsas sida vid sida. Det finns ju de som anser att psykoanalysen behöver mer traditionell forskning t ex, som vill att psykoanalysen och olika derivat av psykoanalysen ska få mer evidens, vetenskaplig evidens. Det finns de som kämpar för att psykoanalysen ska få större plats i den offentliga vården. De två strömningarna hänger väl ihop ganska mycket, att man vill att analysen ska få evidens och att den ska få plats i den offentliga vården.
Jag tänker inte riktigt så själv, utan jag tänker kanske att psykoanalysens framtid, på något sätt, finns i något slags vänskap med till exempel den buddhistiska rörelsen. Alltså att det finns människor som självmant väljer att ge sig in i ett sökande kring sig själva och sina liv i till exempel meditation, eller för den delen kanske i ett konstnärligt utövande, och att det snarare är där psykoanalysen har något att ge framöver. Så att det kanske inte måste handla om fokus på behandling utav psykiska störningar, eller vad man ska säga. Utan att psykoanalysen kanske kan presenteras mer som en väg att gå för den som är genuint intresserad av sitt eget liv…”
“Anna Krantz samtalar med psykolog Andreas Keller, kandidat i Svenska psykoanalytiska föreningen om hur det är att utbilda sig till psykoanalytiker…”
https://www.podbean.com/eu/pb-gu7dk-d3f80c
