5-En studie om nyandlighet/new age | Sökare i det 21:a århundradet

“Ny andlighet, men gamla utmaningar”

SH — Tue, 30 Jun 2015 19:16:00 +0000

Examensarbete från Psykologutbildningen. Vill man läsa uppsatsen från början till slut så kan man göra det. Klicka här så kommer de olika avsnitten på rad. Eller så kan man hoppa runt. Varje avsnitt har en länk tillbaka till den här översikten. (Här går det att ladda ned uppsatsen som PDF från Stockholms universitet.) Abstract Teori Intro New age och nyandlighet Uppkomst och bakgrund Ett smörgåsbord Psykologisk forskning Psykoanalytiska perspektiv Några psykoanalytiska begrepp Individuella skillnader Faktorer bakom att vissa blir anhängare Anhängarnas psykiska mående Om den här studien Metod Undersökningsdeltagare Datainsamling Analys Presentation Etiska överväganden Resultat och diskussion Inledning De existentiella villkoren I. Allokativa realiteter Universum En förtrollad värld II. Konstitutionella realiteter Kvinnor och män Växla kön, samt androgynitet III. Vertikala realiteter Föräldrar och anhöriga Att själv bli förälder Etablissemanget Ett nytt paradigm Tro och vetande De upplysta Gud IV. Horisontella realiteter Ensamhet och gemenskap Närhet Tvillingsjälar och liknande Fred, kärlek och tolerans Världsriket V. Kapacitativa realiteter Livet är en skola Mående och hälsa VI. Deklinativa realiteter Ålder Reinkarnation Ondska En optimistisk livssyn VII. Terminala realiteter Separationer Döden Avslutande diskussion Typer av andligt engagemang Typer av andliga världsåskådningar Metoddiskussion Slutord Referenser Källhänvisningar

The post “Ny andlighet, men gamla utmaningar” first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Abstract

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:14:08 +0000

Examensarbete från Stockholms universitet, Psykologiska institutionen: NY ANDLIGHET, MEN GAMLA UTMANINGAR1 Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas. 1 Ett stort tack till min handledare Björn Edlund och till de elva respondenter som gjorde undersökningen möjlig genom sitt generösa deltagande.

The post Abstract first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Introduktion

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:13:12 +0000

Flera oberoende undersökningar på senare år har kunnat visa att svensken hyser en mängd föreställningar om tillvaron som vetenskapen inte kan belägga. Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, astrologi, telepati och kommunikation med avlidna anhöriga är stor (Boström, 2008, 16 juli; Centrum för Samtidsanalys, 2009, februari; Sjödin, 2002). Resultaten är likartade i andra västländer, som USA (Harris Interactive, 2013, december) och Storbritannien (Ipsos MORI, 2012). Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar med vad som brukar kallas vidskepelse och torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen så är till exempel reinkarnation en jämförelsevis exotisk föreställning i en kristen kulturkrets. I de undersökningar som nämns ovan får tanken att individen ska återfödas i en ny fysisk kropp stöd av cirka var fjärde tillfrågad. Hammer (2004) skriver att ”[p]å bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar” (s. 203). Det är förmodligen möjligt att bejaka påståendena i dessa undersökningar med olika grad av allvar, övertygelse eller infärgning. För några utgör sådana tankar delar av en mer eller mindre...

Read More Read More

The post Introduktion first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Uppkomst och bakgrund

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:10:58 +0000

Hammer (2004) skriver att de religiösa eller andliga influenserna går att spåra tillbaka till romantiken som var en motrörelse till upplysningen. Mesmerism, romantisk panteism, spiritism och ockultism är företeelser från den epoken som på olika vägar kommit att bidra till denna moderna andlighet. Sjödin (2002) lyfter även han fram kopplingen till romantiken i början av 1800-talet. Kärfve (1998) menar att new age rentav fångat upp eller förvaltar tankegångar som går tillbaka på gnosticismen, en rörelse som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst. Vanligt (Frisk, 2007a; Rotstein, 1997; Wikström, 1998) är dock att förlägga startpunkten för new age till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Olika religiösa och psykologiska strömningar förenades då med den utopiska och samhällskritiska ungdomsrörelse som uppstått på den amerikanska västkusten med bland annat kampen för de svartas rättigheter, hippiekulturen, motståndet emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och ett ifrågasättande av de ideal som fanns för familjebildning. Epoken porträtterades i Milos Formans film ”Hair” (Butler, Greenhut, Persky & Forman, 1979). Titeln på sången ”Age of Aquarius” som inleder filmen syftar på den astrologiska föreställningen att mänskligheten står på tröskeln till Vattumannens tidsålder. Ferguson (1982, refererat i Wikström, 2008) menar att tvåtusen år av krig och mörker då...

Read More Read More

The post Uppkomst och bakgrund first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Ett smörgåsbord

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:05:13 +0000

En ofta använd metafor för att beskriva new age är att denna skulle vara som ett smörgåsbord från vilket de intresserade plockar ihop sin egen världsåskådning (Granqvist & Hagekull, 2001; Vitz, 1977; Wikström, 1998). Den nya andligheten må vara synkretistisk, det vill säga att denna hämtat influenser från många olika håll, men är den för den skull formlös eller omöjlig att definiera? För att undersöka graden av homogenitet så utvecklade Granqvist och Hagekull (2001) skalan New Age Orientation Scale (NAOS) som innehöll ett tjugotal påståenden om tankar och praktiker som forskarna uppfattade fanns representerade på detta fält, bland annat: ”People live more than one life, so that when they die they will be reborn after some time in another body (reincarnation)”; ”I believe that a person’s deeds are stored in his och her ’karma’”, samt ”Spirituality to me is above all about realizing my true nature or becoming one with cosmos”. I studien ingick dels gymnasieelever från de högre klasserna, dels ungdomar från olika kristna ungdomsorganisationer och dels personer som rekryterats från platser i Stockholm med verksamhet av new age-karaktär. Svaren behandlades statistiskt med hjälp av faktoranalys vilket gav ett endimensionellt resultat. Om respondenten bejakade ett av påståendena var det...

Read More Read More

The post Ett smörgåsbord first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Psykologisk forskning

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:03:20 +0000

Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade? I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. Forskarna ville se om personer som var positiva till new age även utmärkte sig i fråga om så kallade anknytningsmönster. Hypotesen var att testpersonerna skulle uppvisa en högre grad av så kallad ”osäker anknytning”, vilket indikerar att individen upplevt de tidiga, nära relationerna i livet som otrygga. Resultatet av denna del av studien gav också den ett positivt resultat. Personer som fått höga poäng på NAOS-skalan utmärkte sig för ett sådant ”osäkert” anknytningsmönster. Vid jämförelser (Granqvist, Ivarsson, Broberg & Hagekull, 2007) med personer som haft en traditionell religiös tro har dessa snarare uppvisat en ”trygg” anknytning. På gruppnivå tycks det alltså finnas något som förenar nyandligt intresserade även på ett djupare plan. I den senare undersökningen bedömdes de med höga poäng på NAOS ha upplevt mer av sådant som avvisande och rollförvirring (role reversals) under uppväxten än de som fått låga poäng. Gruppen nyandliga har...

Read More Read More

The post Psykologisk forskning first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Psykoanalytiska perspektiv

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:02:04 +0000

För Sigmund Freud var religionen mer eller mindre entydigt en dålig lösning. Människors religiositet förklarade han som en regression tillbaka till en tid i livet som varit enklare. Genom att en allsmäktig Fader projicerades ut i världsrymden blev livet mer uthärdligt och den troende kunde avhända sig en del av sitt eget ansvar och lindra sin existentiella ångest. Religion var för honom (Freud, 1927/2008) ”en skatt av föreställningar födda ur behovet att göra den mänskliga hjälplösheten uthärdlig, byggd på material av minnen av barndomens hjälplöshet, den egna och människosläktets” (s. 362). Övergivandet av religionen såg Freud som en ”uppfostran till realiteten”: Förvisso kommer människan då att befinna sig i en svår situation; hon blir tvungen att erkänna hela sin hjälplöshet, sin obetydlighet i världens vimmel, då hon inte längre är skapelsens medelpunkt, inte längre föremål för en välvillig försyns ömma omvårdnad. Hon kommer att befinna sig i samma situation som barnet som lämnat fadershuset, där det var så varmt och behagligt. Men infantilismen är till för att övervinnas, inte sant? Människan kan inte i evighet förbli ett barn, hon måste till slut våga sig ut i det ”fientliga livet” (Freud, 1927/2008, s. 390). Efter Freud har det kommit psykoanalytiker som...

Read More Read More

The post Psykoanalytiska perspektiv first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Några psykoanalytiska begrepp

SH — Sun, 14 Jun 2015 19:01:01 +0000

Enligt psykoanalysen så laddas det lilla barnet upp av sina föräldrar eller vårdnadshavare och får i lyckligaste fall en behaglig och priviligierad start i livet: ”His Majesty the Baby”, karaktäriserar Freud (1914/2003, s. 92) denna tillvaro. Detta ihop med dess begränsade resurser i många avseenden gör att barnet under en period inte kommer att behöva konfronteras med de bistra realiteterna, utan tillåts befinna sig i ett tillstånd av infantil omnipotens. Dock måste individen, vid någon tidpunkt under sin vandring mot vuxenlivet överge, tona ned eller åtminstone komplettera dessa infantila och i förhållande till hennes verkliga kapacitet och omvärldens förväntningar orealistiska fantasier eller önskningar. Inom psykoanalysen ses en gynnsam lösning av denna konflikt som själva porten till ett balanserat och hälsosamt vuxenliv (Freud 1996b). Denna utmaning har exempelvis Werbart (2000) beskrivit i ett antal punkter vilka kan ses som en sammanfattning av det mänskliga livets predikamenter. Han skriver att vi är ”irretrievably doomed to live as separate ’in-dividuals’, dependent on each other, divided into two sexes and several generations, vulnerable and mortal” (s. 37). De mentala operationer som kallas försvarsmekanismer fyller en buffertfunktion för individen. Enligt psykoanalytisk teori används dessa för att hålla obehagliga impulser eller insikter borta från medvetandet och...

Read More Read More

The post Några psykoanalytiska begrepp first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Individuella skillnader

SH — Sun, 14 Jun 2015 18:59:49 +0000

James W. Fowler (Bergstrand, 1990; Fowler, 1981/1995) har utifrån intervjuer med framför allt kristna troende differentierat ut sju typer av religiositet. Dessa följer på varandra som nivåer i ett sorts mognadsförlopp, med viss koppling till individens ålder. För att hitta författare som utifrån något slags psykodynamisk referensram undersökt individuella olikheter inom nyandlighet och new age behöver man förmodligen gå till jungiansk, humanistisk eller rentav transpersonell psykologi. Detta skulle dock hamna utanför ramarna för den här studien att närmare undersöka och försöka redogöra för.

The post Individuella skillnader first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.

Faktorer bakom att vissa blir anhängare

SH — Sun, 14 Jun 2015 18:58:16 +0000

Farias och Granqvist (2007) föreslår att biologi och tidiga relationserfarenheter, var för sig eller i kombination, kan förklara varför många söker sig till new age. Den nyandliga världsåskådningen uppvisar helt enkelt vissa karaktäristiska drag som kan kännas välbekanta för den som varit försummad eller okänsligt behandlad under de formativa barndomsåren eller som har en genetisk predisposition för exempelvis magiskt tänkande. Personer med denna bakgrund behöver för den skull inte anamma en sådan världsåskådning, men sannolikheten är större. På grund av att longitudinella studier saknas går det dock inte att utesluta att det inte i själva verket är intresset för de nyandliga tankarna och aktiviteterna som format anhängarna, tillägger författarna. Utifrån psykoanalysen går det att hypotetisera att vad som kan locka med denna andliga världsåskådning är dess likhet med infantilt tänkande och upplevande (Faber, 1996). Engagemanget ger möjligheten för en regressiv reträtt vilken kan vara såväl malign som benign och drivas på av såväl yttre press som individens egen lockelse. I samtliga fall möjliggör detta en befrielse från vuxenhetens komplexitet eller krav via ett enklare och rentav mer energibesparande sätt att leva, uppleva och relatera. Wikström (1998) lyfter detta till en samhällsnivå och skriver att ett fokus på inre förvandling är...

Read More Read More

The post Faktorer bakom att vissa blir anhängare first appeared on Sökare i det 21:a århundradet.